lördag 26 januari 2008

Förträngde den vidriga vågen...

Det var imorse när min lillasyster kom över på frukost som hon tvingade upp mig på vågen. Jag hatar den. Jag kan räkna de gånger i livet jag ställt mig på en våg på mina fem fingrar. Det var typ hos sjuksyster i Rinkebyskolan.

Nu har ju min kille, så omtänksamt, köpt en sober glasvåg som jag knappt vågar ställa mig på. Den ser så skör ut. Dimitra tvingade upp mig, jag blundade, och svaret var djävulusiskt. 66, 6 kg. Gud i himmelen. Och jag ska inte föda imorgon direkt. Nej, jag tycker uppriktigt att man kan hoppa över vågmomentet i livet. Kilon är ingen bra måttstock på lycka och skönhet. Jag är lycklig så här och skiter fullständigt i de där siffrorna. Mitt enda problem är att min garderob krympt radikalt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar