tisdag 24 juni 2008

Passparodi

Så släpade jag iväg mig till Passmyndigheten med bebisen. Kön slutade ute i parken. Datasystemet låg nere och allt sköttes manuellt. Jag tog en nummerlapp som innebar minst en timmes väntetid i en svettdrypande sal. Min solstråle gnällde i vagnen och jag kom på att sist jag var där lovade de mig att jag kunde gå förbi kön för att fixa passet. Poliskonstapeln bad mig ställa upp Mellie framför kameran. Jag tog henne i famnen, fick hålla en vit plastskiva framför bröstet för att själv inte synas i bild och sen var det dags. Instruktionen på apparaten uppmanade: Sitt still och inta ett neutralt ansiktsuttryck. Tror ni det gick? Melina höll på att säcka ihop, huvudet hängde åt alla håll, hon gäspade stort, grät och somnade slutligen framför kameran. Efter 38 bilder gav polismannen upp. Då dyker en gubbe upp bakom mig och skriker: "Visa din nummerlapp din smitare. Vi har väntat här i en timme." Jag orkade inte ens svara. Polismannen kom ut med en digitalkamera och försökte fotografera min bebis liggande i vagnen istället. Men hon sov djupt och ingenting kunde väcka henne. Jag knäppte med fingrarna, klappade henne på persikokinden, bad och bönade men hon vägrade öppna ögonen. Så vi fick gå hela vägen hem igen. Nu får vi gå tillbaka i dagarna, utan att behöva stå i kö, för att ordna passet eftersom vi snart ska på semester och det brinner i knutarna. Hoppas hon kan ha ett neutralt ansiktsuttryck nästa gång.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar