tisdag 28 oktober 2008

Om språk och fosterland

För att svara på en fråga jag fick nyss av signaturen ?: Jag är 100% grekisk och 100% svensk. Jag älskar båda mina hemländer. Man behöver inte välja. Det är inte antingen eller - det är både och. Vi är många som har dubbla identiteter och två hemländer. Det är enkelt och berikande. Etniciteten sitter varken i hårfärgen eller i passet. Den sitter i själen, i hjärtats dolda skrymslen, den rinner runt i blodomloppet och den smyger sig sakta på en genom åren. Mitt grekiska modersmål värnar jag och försöker förmedla till min lilla duva. Jag sjunger och pratar med henne på grekiska. Svenska pratar vi när pappa är med. Förhoppningsvis blir hon fullständigt tvåspråkig och så småningom mångspråkig pratkvarn som sin mamma.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar