tisdag 26 maj 2009

Kiruna calling

Krispigt kallt i det öppna landskapet. Till höger fotografen Rikard Collsjöö som försöker fånga skönheten. Norrlänningarna är fantastiska. Så varma och hjärtliga. Jag har hängt på "MC-klubben Svinkallt", mött samiska Ragnhild, Gruvtolvans "Dirty Harry" och ateisten Sixten Snell. Nästan 900 meter ner i gruvan kändes hjärtat tungt och andningen ansträngd. Hur kan människor arbeta här nere i tiotimmars-pass i mörkret?

De som arbetar i underjorden är hjältar. Emmi, en tuff blondin, kör en tung lastbil bland hundratals män. Ingen hälsade på henne första halvåret. Idag har de accepterat henne. "Man måste ha skinn på näsan" säger Emmi och sätter upp sitt midjelånga hår i en hästsvans. Nu har jag ätit hjort och renkött till middag. Solen skiner trots att klockan passerat 22. Jag ska basta och sova i tid för 5.00 är det väckning imorgon och flyg hem till sockervadden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar