tisdag 30 juni 2009

Könsord i Almedalen

Enligt tidningen Resumé höjer jag glamourfaktorn i Almedalen. Det de inte vet är att jag tvingas byta klänningar ett par gånger om dagen pga min optimism och temporärt bristande självinsikt. När jag kliver i mina gamla, vackra sommarklänningar för att bege mig till ett seminarium kan jag knappt andas. Figuren förändras med moderskapet. Därför springer jag upp på rummet ett par gånger om dagen för att hitta något mer elastiskt, anpassat till mitt nya jag. Imorse mötte jag min gamla kollega Alice Bah. När jag frågade hur hon mår fick jag svaret: "Bra, men jag luktar fitta." Både Johan och jag satte latten i halsen. Men faktum är att fitta införlivats i det vedertagna vokabuläret. RFSUs monter lockar med böckerna "Fittfakta" och "Kukkunskap". Själv är jag lite för pryd och puritansk för att nyttja dessa ord offentligt. Vad tycker ni?

måndag 29 juni 2009

Pinsammast i Almedalen

Den kände presschefen öppnar sin plånbok för att ge mig sitt visitkort. Ut trillar en bunt kondomer. "Tur att min fru inte är här" gnägger gubben.

Den kände krögaren vill visa mig bild på sin nya uteservering. Han tar fram mobilen och demonstrerar stolt: "Titta här". På bilden ser jag två ofantligt fylliga tuttar som tillhör hans tjej. "Åh nej" säger han och tillägger: "Jag bläddrade åt fel håll".

Jan Björklund sitter i stekiga Kallbadhuset i Visby och äter lunch i kortärmat. Mona Sahlin diskuterar förtroligt med en man i ett hörn. Melina springer in i famnen på Lars Adaktusson och räcker honom min mobil som lyckligtvis inte innehåller några tuttbilder. Viggo Cavling är överallt i sin fina lusekofta. Leo Lagercrantz söker skop. Själv är jag mest förvirrad. Mitt seminarium om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning där bla. ärkebiskopen,  Claes Borgström och andra höjdare medverkar är under kontroll. Nu måste jag förbereda vandalismen i storstäderna och Kvinnors Hälsa också. Almedalen är kul.

lördag 27 juni 2009

Gotland här

Gotland ler flirtigt när vi landar. Skönt att vara här. Mötte Maud Olofsson på flyget. Hon gullade med Melina och berättade hur glad hon är över Sveriges ordförandeskap i EU som inleds på onsdag. Någon semester får hon inte, sa hon och presenterade mig för sin solbrända man. Nu ska jag upp till Wallers på middag.

fredag 26 juni 2009

Enqvist och Jackson

Solen smyger in genom persiennerna och väcker mitt ljuskänsliga kärleksfrö redan vid fem. Igår somnade jag 21.50 till PO Enqvists sköna stämma i hans ljudbok "Ett annat liv". Sen vaknade jag mitt i natten, uppjagad över en okänd mansröst som jag slutligen fann under mitt täcke. Där låg PO och läste vidare ur boken om sitt liv. Idag är det slutspurt inför min resa till Almedalen där jag ska leda en massa debatter om kvinnomisshandel, kvinnors hälsa och vandalismen i våra storstäder. Michael Jackson har dött. Legenden har anslutit sig till skaran av odödliga. Mannen som sjöng att det inte spelar vilken hudfärg du har och själv blev allt vitare med åren. Det säger en del om den epok han levde i. Må han vila i frid. Melina och jag inledde dagen med en moonwalk till hans ära.

onsdag 24 juni 2009

Skärgårdsidyll

Jag som aldrig tidigare varit i Ytterskärgården är stum av den skönhet jag fick uppleva på Rödlöga. Tillsammans med Susanna Alakoski och Anneli Jordahl.

Ta båten vid Strömkajen och åk ut. Sverige är magiskt när solen skiner.

måndag 22 juni 2009

Min helg i bilder

Innan jag kliver in i TV-studion för att läxa upp några grekiska gubbar. Hälsar på Elena Paparizou:

Sen tar jag flyget hem igen.

Till min stora kärlek:

Och nu åker jag till Rödlöga för att skriva teaterpjäs tillsammans med Sveriges bästa författare.

söndag 21 juni 2009

Hem ljuva hem

Idag hoppar jag pa flyget yihaaa. Ska stocksova. Ses snart. Med bilder.

fredag 19 juni 2009

Simmar lugnt

Det blev en sen natt. Eller en tidig morgon snarare. Bokrelease, middag, drink och sen bouzoukia hos Elena Paparizou. Fantastiskt kul att traffa Tony och Elena. Samtidigt sorgligt nar Elena berattade om sin underbara pappa som pa juldagen dog i hjartinfarkt nar han dansade pa grekiska forening i Hisingen. Hans liv hade kunnat räddas om ambulansen kört fram i tid utan att invänta poliseskort eftersom Hisingen betraktas som riskzon. Helt sjukt. Somnade vid åtta på morgonen för att gå på möten några timmar senare. Efter lunch bar det av till stranden. Ingen huvudstad i Europa kan konkurrera med Atens riviera och det turkosa, kristallklara vattnet strax utanfor city.

torsdag 18 juni 2009

Hot chocolate

Hos min favoritfrisör Giorgos Waldert som alltid lyckas transformera mig. Sover tre timmar per natt, springer runt hela dagarna for att hinna alla uppdrag i Aten. Energin är pa topp. Nu ska jag snygga till mig och ga pa bokrelease. Sen middag i den heta natten.

onsdag 17 juni 2009

Polismord och jobb

En polis, satt ett bevaka ett nyckelvittne inför en terroristrättegång, sköts till döds imorse mitt i Aten. Tre män sköt ett tjugotal skott mot polismannen som just köpt sitt morgonkaffe i närheten av vittnets hem. Vittnet är en ensamstående mamma. Undrar om hon vågar vittna nu. Jag var med i morgon-TV och skulle diskutera den misslyckade migrationspolitiken, de upplopp som ägt rum i grekiska ghetton och den ökande rasismen. Grekiska LAOS, Sverigedemokraternas broderparti, fick 7 % i EU-valet. Diskussionen uteblev eftersom hela programmet kom att handla om det brutala polismordet. Nu har jag just landat på Cypern. Temperaturen står på sköna 32 grader och jag ska ta ett havsdopp innan mitt konferencierjobb och boksigneringen ikväll.

måndag 15 juni 2009

Flyg med mig

Flyger till Aten och Cypern i gryningen. Boksigneringar mm. Follow me - I'll set you free!

lördag 13 juni 2009

Min natt med Zlatan. Och Foppa.

Tvekade länge innan jag slutligen gick ut vid nio när jag lagt Melina och tagit en het dusch. En drink hos Anders och en tjejmiddag på Bistro Nouveau senare hamnade vi på Teatergrillen med Zlatan.

Vi snackade om Melina, Maximilian, Maradona och Medier. Mycket om Rinkeby och Rosengård. Vi är lika duktiga på dricka så vi satt med var sitt vatten. Han snackade grekiska och jag jugoslaviska. Han är en riktig retsticka: "Du har en souvlaki i tanden"sa han och jag petade frenetiskt. Zlatan berättade att Chippen är galen i tzatziki. Han har det till allt. Måste ge honom mitt eget tzatziki-recept. Nu hade Z just varit i min hemstad Aten hos Majstorovic som spelar i mitt lag AEK Aten. Dit ska jag på tisdag. Sen drog vi alla vidare till V. Där dansade jag med Peter Forsberg, Foppa och mindes hur jag trakasserade min älskade J för hans fula Foppa-tofflor när vi träffades. Finns det något osexigare än Foppa-tofflor?

Men Foppa himself är en underbar och varm människa som vill att jag ska guida honom i Grekland där han aldrig har varit. Det finns ju ingen is där. Förutom i iskaffet och drinkarna då.

Efter en sväng på Köket lämnade jag den galna natten. Stockholms nattliv är stökigt. Folk är för fulla. Poliser överallt. Avspärrningar på Stureplan. Man tror att man är i en krigszon. Utanför Story Hotel var det bråk. En aspackad kille hade tafsat på en massa tjejer. Vakterna bär bort honom. Polis tillkallas. Han skriker "Jävla turkar, gör vad ni vill jag känner alla åklagare". Till slut fick han gå för ingen av tjejerna ville göra en polisanmälan mot honom när de fick chansen. Man borde begränsa spriten i stan. Då skulle alla få det trevligare. Och morgonen därpå mår man som en prinsessa.

fredag 12 juni 2009

90-talet är tillbaka

Igår var det invigning på nya Undici. 90-talets fotbollshjälte Thomas Brolin är en av stans trevligaste människor. Dr Alban uppträdde med "It’s my life". Han är stabil. A blast from the past. Här med min kompis Camilla från NYC och Andreas Carlsson från Idol.

Sen gick vi hem till Mika och hennes ljuvliga tolvåriga dotter Nanna en sväng. De packade för att åka till Hydra i Grekland. Det är en av mina favoritöar. Blott en timme från Aten är du på en pittoresk liten bilfri ö. Transporterna sköts med åsnor. I övrigt är jag på rätt plats vid rätt tidpunkt just nu. Timing och Synkronicitet.

torsdag 11 juni 2009

Grått

God morgon. Hoppas ni får en härlig dag i det gråa. Trotsa vädret och skin upp. Det ska jag försöka. Det kräver en viss ansträngning. Annars är jag bedrövad över mordet i Stureby på den stackars 16-åriga flickan. Hur kan det gå så snett? Kraft och kondoleanser till hennes familj.

onsdag 10 juni 2009

Svenska modellen i London

Jag tar nog tilbaka det där med att vi måste exportera vår fina jämställdhet. Läs om de två svenska männen i London som våldtog en medvetslös kvinna i Daily Mail. Rättegången fortsätter. Tänk att vi kvinnor alltid måste vara på vår vakt.

Smältdegeln och salladskålen

Igår tog jag en rabarberdrink på Gondolen med litauisk-ryska ishockeystjärnan Darius Kasparaitis som spelat i fyra OS för Ryssland och Rangers i NYC. Tillsammans med sin vackra svenska tjej Lisa som är basketstjärna funderar de på att så småningom flytta hit. Argentinska Jimena jobbar som investment banker i NYC och har nyligen fått bebis med sin svenske man som är förvaltare i det stora äpplet. Och så min väninna Camilla som har bott i NYC de senaste 20 åren. En härlig blandning av människor som alla menade att det är något som gått snett i Europa. "Alla verkar ju hata alla här" säger Darius och berättar hur han sitter i bastun med en ortodox jude, en praktiserande muslim, en peruan, en italienare, en ryss och en tysk. Ingen känner sig hotad eller hatad. Förr kallades USA för smältdegeln, "the melting pot", men jag skulle vilja påstå att det numera är mer av en salladskål där alla får vara sig själva utan att behöva smälta ner till oigenkännlighet.

Däremot verkar det vara sämre med jämställdheten i USA. Jimena berättar om hård konkurrens bland kvinnorna i karriären. De får bara tre månaders mammaledighet och sen förväntas de som vanligt vara på jobbet först och gå sist. Ändå skvallras det bakom ryggen på nyblivna mödrar. "Att få barn är att bromsa sin karriär" berättar hon. Män som tar mer än en veckas ledighet för att vara med sina barn ses som ufon. "Utan en dygnet-runt-nanny är man stekt" avslutar hon. Vi borde exportera den svenska jämställdhetsmodellen pronto. Och importera lite öppenhet.

tisdag 9 juni 2009

Främmande är skrämmande

Nu ser jag att kommentatorsfältet under min kolumn har tagits bort igen. Tänk att vissa inte kan hålla sig till debattfrågan utan måste spåra ur i rasistiska påhopp och hot som tvingar ansvarig utgivare att lägga ner skiten. Själv skulle jag gärna vilja se vad som skrivs. Nu har främlingsfientliga och högerextremistiska partier plockat röster i hela Europa. Vår gamla kontinent drunknar i unkna åsikter om de som avviker. Partier lockar väljare med att vädra sitt hat mot muslimer, judar, romer, invandrare och flyktingar. Läs vad som hände den svensk-somaliske läkarstudenten i Gdansk, Polen här. EU måste ta krafttag mot rasismen.

måndag 8 juni 2009

Vansinnet i Vännäs och Hemmafrufällan

Flyktingbarnens bänkar i Vännäs står tomma Här kan ni läsa min krönika, kamrater och fosterlandsvänner, om vansinnet i Vännäs. Kommentera gärna. Jag har tänkt mycket på kvinnan som sprang bredvid mig på löpbandet. Hon svettades ymnigt så att det gråa håret klibbade över det vackra, rynkiga ansiktet. "Min dotter skiljer sig"sa hon med vattniga ögon som sökte tröst. "Det är vanligt numera. Varannan vän har separerat och barnen far som pingpong-bollar mellan föräldrarna" tröstade jag. Men kvinnans dotter är 48 år. En VD-hustru som vikt sitt liv åt att serva mannen och ta hand om barnen. Nu är de äldsta utflugna och VDn, som aldrig var hemma under deras uppväxt, gör anspråk på delad vårdnad om den yngsta flickan. "En dag kom han hem och sa att han ville skiljas. Han hade träffat en yngre förmåga. Nu ville han ha halva vårdnaden och halva barnbidraget" berättar kvinnan på löpbandet med andfådd röst som spricker. Hennes dotter måste nu hitta lägenhet och jobb. En 48-årig trebarnsmor som aldrig jobbat är kanske inte den hetaste kandidaten på arbetsmarknaden. När jag sprungit klart min kilometer var det tungt att lämna kvinnan med sin sorg. "Det blir nog bra till slut" intygade jag som en annan profet. Tänk om det inte blir det?

Grekmiddag

Igår var det härlig grekisk grillmiddag hemma hos underbara Ismini & Christos.Vi åt säkert i sex timmar. Maratonmiddag:

Det är jag som är den suddiga. Min gamla mattelärare Stavros Louca som just fått både Mandelapriset och Retorikpriset skålade vi för. Ismini hade lagat ljuvliga squashvåfflor, rödbetssallad med chevreost och yoghurt och en massa annat gott.

Melina var ett rosa glädjemoln. Här med Konstantina som just kommit hem från Modeskolan i Milano.

Nu ska det jobbas. Och nej Annika, det är inte självvalt. Jag väljer inte att stå utanför TV-rutan. Hoppas det dyker upp något där jag kan få vara mitt bästa jag.

söndag 7 juni 2009

Tankar i natten

Nästan 60% av européerna röstskolkade. Distansen till Bryssel och krånglet med att rösta fram en kandidat här för ett parti som sen ingår i en annan partikostellation. Istället borde vi rösta på kandidater från de olika europeiska partierna. Det är ju ganska vilseledande att alla tidningar idag hade helsidesannonser med Reinfeldt och Sahlin när de inte ens kandiderar till EU-parlamentet. Annarsär jag oroad över högerextremistiska partiers framfart i hela Europa. Vilken värld och vilket tidevarv lever vi i?

Varför surade kungen på nationaldagen?

Kungen var sur större delen av nationaldagen, min kompis Meja hade gympaskor till finklänningen på Skansens scen och jag fick inte in Kanal 6 för att kunna se Sverige förlora mot Danmark. Höjdpunkten var att höra Patrik Isakssons smörsång som gör mig svag: "Hos dig är jag stark!" Idag ska jag rösta, grilla hos greker och fota för er. Och skriva krönika. Och titta på mig själv i SVTs EU-valvaka 20.30 ikväll. Det får ni inte missa. Från gruvarbetare till Gotlands sparrisodlare. Vad gör ni idag?

lördag 6 juni 2009

Vive La Suéde!

Grattis på nationaldagen! Heja Sverige och hoppas vi vinner i fotboll och tennis! Nu ska jag ta Melina på promenad. Sen får ni recept och svar på era frågor. Puss.

fredag 5 juni 2009

Fröken duktig

Igår hämtade jag och Melina mina söta syskonbarn på fritids i Kista. Vi shoppade födelsedagspresenter, åt hamburgare och lekte. Imorse vid sju lagade jag grekisk ärtgryta. Som vanligt lät jag min kreativitet flöda och slängde i både palsternacka och selleri. Perfekt lunch till ettåringen. Sen var det dags för en sväng på gymmet. Trettio minuter senare och efter ett förtroligt samtal med kvinnan i löpbandet bredvid var det dags att kapitulera. Jag är en sällsynt gäst på gymmet och det känns. Nu på jobbet med en lång checklista.Hur firar ni svenska nationaldagen?

torsdag 4 juni 2009

Länge leve enfalden!

Heja Obama! skanderade vi unisont när en svart man intog Vita Huset för första gången i USAs historia. Här hemma är makten fortfarande vikt åt vitheten. Svenskklingande namn och blonda slingor går alltför ofta före kompetens och kapacitet. SVT och SR får nu några miljoner för att återigen satsa på mångfald. Vad de ska göra vet jag ännu inte men jag lovar er att följa utvecklingen noga. När jag läser Resumés Mäktigaste Lista med 499 personer inom Reklam och Media inser jag att ingenting har hänt. Det är mycket snack men lite verkstad i mångfaldsträsket. Häromdagen hoppade jag på stackars Viggo Cavling i Hötorgshallen. Var är mångfalden i makten? frågade jag honom. Men det är inte Viggos fel. Skulden vilar på samhällets samlade oförmåga att tillvarata kompetens när den kommer klädd i andra kostymer. Jag har i alla fall fått en man att tänka till. Och det är inte vem som helst. Läs Viggos dagbok här.

Utekväll

Var på Lydmar igår kväll för första gången. Trevligt men tröttsamt med väntetiderna. Det tog en timme att få en nästan rå tonfisk. Men det var fantastiskt att få träffa min väninna Camilla från New York, Annika från London och Meja. Lite senare dök min kompis Fabio Granato från New York också upp och jag blev överlycklig. Nu måste jag snart hem till NYC igen. Det blev en höjdarkväll som avslutades på Noppes där en kille i "The Poodles" kom fram och kramade mig. "Hur mår Carola?" frågar jag och han pekar bort mot en annan pudel som ser identisk ut.

onsdag 3 juni 2009

Farväl faster

Nu har min faster Niki dött. Hon var en av de yngsta i grekiska motståndsrörelsen. Bara 14 år gammal stred hon för sitt land. En stark kvinna som kom till Norrköppings fabriker som arbetskraftsinvandrare på 60-talet med sin man och sina två söner Dimitris och Sotiris. När vi kom till Sverige 1975 fick vi bo hemma hos dem i några veckor. Då hade de flyttat till den färska förorten Rinkeby. Jag minns hur hon stod vid spisen och stekte fläskkotletter åt familjen. Jag minns hennes fårostpajer, hennes humor och hennes magdans. På 80-talet köpte de video och vi samlades hemma hos dem och tittade på turkiska och indiska tårdrypande, färgsprakande filmer. Nu dog hon i en liten by utanför Kilkis i norra Grekland. Troligen i cancer. Må hon vila i frid.

Språk: Rena grekiskan

För att svara på en fråga: Jag talar rena grekiskan med Melina. Hennes pappa pratar svenska. Nu när han är pappaledig och jag jobbar märker jag direkt att hennes svenska vinner terräng med tanke på att de konverserar hela dagarna. Det värsta med att jobba är frånvaron från Melina. Det är förödande. Ändå har jag ett ganska fritt jobb som jag kan styra utifrån hennes schema. Och till hösten ska hon börja på dagis. Och snart ska hon gå på ett universitet ute i vida världen. Det gör ont. Jag vill tillbaka till första årets närhet och amning när hon och jag var ett.

måndag 1 juni 2009

Hur vill du bli ihågkommen?

Idag begravdes Johans farmor Margareta i Solna Kyrkogård. Må hon vila i frid. Ingenting tar vi med oss när vi dör. Det enda som finns kvar är minnet av oss. Jag vill bli ihågkommen som en människa som alltid kämpade för det goda och det rätta. En människa som tog ställning för de utsatta. Jag vill bli ihågkommen som en människa som vågade ta strid när andra teg. En människa som vågade gå sin egen väg utan att trampa på andra. Jag vill bli ihågkommen som en kvinna som vågade sticka ut hakan men stod pall trots alla smällar. En klassresenär som lyckades ta sig från en fuktig källarlokal till de finare salongerna utan att någonsin glömma var hon kommer ifrån. Utan att svika sina rötter, sina bröder och systrar, som fortfarande kämpar där ute. Om ni sen minns att jag var rätt snygg också gör det mig ingenting.