fredag 10 juli 2009

Värd det bästa.

Och som jag har kämpat. Som sjuåring fick följa med mamma och pappa på städjobben. Sen sålde jag örhängen som fjortonåring, hade egna städjobb som femtonåring, jobbade på Mc Donalds i Rissne i ett år, städade hotell, dödsbon, Apollo-resors kontor, Diabetesförbundet, serverade kaffe, diskade på ett bageri, var telefonförsäljare, jobbade i hotellreception, satt i Konsumkassan, var aerobicsinstruktör, gympalärare och basketlärare samtidigt som jag läste Humanistisk linje med engelska, franska, spanska, latin och grekiska på gymnasiet, tränade gymnastik, dansade jazzbalett och spelade teater och var aktiv en olika ungdomsföreningar. Puh. Samtidigt som jag sen pluggade på universitetet. Som jag har jobbat. Dagar och nätter. Jag tillhör dem som aldrig fått det vi har pekat på. Ingenting har jag fått gratis. Vare sig fickpengar eller arvegods. Så jag unnar mig med glädje och ödmjukhet. Det tycker jag ni alla ska göra. Vi är värda det bästa.

Melina har 39.5 i feber. Jag dör.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar