onsdag 17 mars 2010

Vändning på väg

När man som vi hamnar i en ond spiral, i motvind, handlar det om att övertyga sig själv om att det vänder. Allt har ett slut. Även oturen sätter punkt. Hur envis den än må vara. Så tack för er omtanke. Den hjälpte. Nu vänder det. Vi har lämnat sjukhuset. Solen skiner. Fågelkvittret är som en smekning. Idag kunde vi till och med skratta en smula åt allt som hänt. Johan som köpte tandkräm på Farmacian och skulle borsta tänderna i nattmörkret för att inte väcka vår dotter kunde plötsligt inte öppna munnen. Tänderna satt ihop. Fastklistrade. Jag som hoppat över tandborstningen av ren utmattning begrep ingenting när han morrade som en varghund. I paniken med borttappat bagage hade han lyckats köpa klister för löständer. Så nu satt hans över- och underkäke fast i ett enda parti. Det löste sig slutligen. Som det mesta gör i livet. Vi fick bända upp hans mun med en sax. Annars har jag och Melina haft en ljuvlig dag. Vi har matat ankor, gäss, fiskar, duvor och svanar. Vi har dansat, lekt, ritat, hoppat, druckit afternoon-tea och skålat i vatten. "Jiamas" säger hon regelbundet och höjer sitt glas som en festglad grekinna. Nu såg jag kvällens avsnitt av "Stjärnkockarna" och kan inte låta bli att sucka över de slentrianmässiga och klichéfyllda bedömningarna. Vi var de röriga, kaotiska, kaxiga. Vi fick aldrig chansen att redogöra för vad vi lagade och hur vi tänkt kring vår meny. Juryn har verkligen inte varit på vår sida i denna tävling. Trots att vi lagade godast mat. Men att tävla i mat är en subjektiv konstart. Smaken är som bekant som baken. Jag kan bara lova att ni kommer att älska mina recept som kommer att bringa en medelhavsbris till ert kök. Utan större möda. Min kokbok snart i en bokhandel nära dig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar